Och nu hände det sig att innan nephiterna hann uppbåda en tillräcklig här för att driva ut dem ur landet hade de nedgjort befolkningen i staden Ammonihah, och även en del i gränstrakterna omkring Noa, och hade fört andra som fångar ut i vildmarken.
Och Ammonihahs befolkning hade förgjorts, ja, varje levande själ av ammonihahiterna hade förgjorts, och även deras stora stad, den som de sa var så stor att Gud inte kunde förgöra den. Men se, på en enda dag lades den öde, och liken sönderslets av hundar och vildmarkens vilda djur. Men efter många dagar lades deras kroppar i högar på marken, och de övertäcktes med ett tunt jordlager. [i]2591[/i] Och så hemsk var nu stanken att människor inte på många år gick in i Ammonihahs land för att ta det i besittning. Och det kallades nehoriternas ödeläggelse, för de som dräptes tillhörde Nehors tro, och deras landområden förblev öde.