Och så sant jag lever, säger Herren:
_Du ska förvisso få klä dig med dem alla som ett smycke
_och likt en brud binda dem om dig.För dina öde och dina obebodda platser
_och ditt förhärjade land ska nu bli för trånga på grund av invånarna,
_och de som uppslukade dig ska vara långt borta.De barn som du ska få efter att du har förlorat de första
_ska åter säga i ditt öra:
_”Platsen är mig för trång, ge mig rum så att jag kan bo här.”
Då ska du säga i ditt hjärta:
”Vem har fött mig dessa?
_Jag har ju förlorat mina barn och är ofruktsam, en fånge,
_och flyttar hit och dit.
_Och vem har fostrat dessa?
_Se, jag var lämnad ensam kvar –
_dessa, var har de varit?”