Och det hände sig att vingårdens Herre sa till sin tjänare:
”Trädet är mig till ingen nytta, och dess rötter är mig till ingen nytta så länge det bär dålig frukt. Trots det vet jag att rötterna är friska, och i min egen avsikt har jag bevarat dem. Och tack vare sin stora styrka har de hittills burit god frukt genom de vilda grenarna.
Men se, de vilda grenarna har vuxit och har tagit överhanden över trädets rötter, och eftersom de vilda grenarna har tagit överhanden över dess rötter har det burit mycket dålig frukt. Och eftersom det har burit så mycket dålig frukt ser du att det börjar förgås, och det kommer snart att vara moget att kastas i elden såvida vi inte gör något för att bevara det.”