Liknelsen om olivträdet

Ytterligare förfall

Jacob 5:29

After a long period of time, the master and servant return to the vineyard.

Och det hände sig att lång tid hade förflutit, och vingårdens Herre sa till sin tjänare:

”Kom, låt oss gå ner i vingården, så att vi än en gång kan arbeta i vingården. För se, tiden närmar sig och slutet kommer snart, varför jag måste lagra frukt för egen del till nästa årstid.”

Jacob 5:30

They notice that the tree with wild branches grafted into it has produced much fruit.

Och det hände sig att vingårdens Herre och tjänaren gick ner i vingården. Och de kom till det träd vars naturliga grenar hade brutits av och där vilda grenar hade ympats in. Och se, trädet dignade av all slags frukt.

Jacob 5:31–32

The master tastes the fruit, and declares that it tastes bad.

Och det hände sig att vingårdens Herre smakade av frukten, av varje sort enligt dess antal, och vingårdens Herre sa:

”Se, hela denna tid har vi gett detta träd näring, och jag har för egen del lagrat mycket frukt till nästa årstid. Men se, den här gången har det burit mycket frukt, och det finns ingen därav som är god. Och se, här finns all slags dålig frukt, och den är mig till ingen nytta, trots allt vårt arbete, och nu skulle det smärta mig att förlora detta träd.”

Jacob 5:33

The master wonders what he can do to make it produce good fruit.

Och vingårdens Herre sa till tjänaren:

”Vad ska vi göra med trädet så att jag återigen kan bevara god frukt från det för egen del?”

Jacob 5:34

The servant points out that the wild branches helped the roots.

Och tjänaren sa till sin mästare:

”Se, eftersom du ympade in grenarna från det vilda olivträdet har de gett näring åt rötterna så att de lever och inte har förgåtts, varför du ser att de ännu är friska.”

Jacob 5:35–37

The master says that good roots aren’t worth anything if they don’t ultimately produce good fruit.

Och det hände sig att vingårdens Herre sa till sin tjänare:

”Trädet är mig till ingen nytta, och dess rötter är mig till ingen nytta så länge det bär dålig frukt. Trots det vet jag att rötterna är friska, och i min egen avsikt har jag bevarat dem. Och tack vare sin stora styrka har de hittills burit god frukt genom de vilda grenarna.

Men se, de vilda grenarna har vuxit och har tagit överhanden över trädets rötter, och eftersom de vilda grenarna har tagit överhanden över dess rötter har det burit mycket dålig frukt. Och eftersom det har burit så mycket dålig frukt ser du att det börjar förgås, och det kommer snart att vara moget att kastas i elden såvida vi inte gör något för att bevara det.”

Jacob 5:38

The master suggests going to other parts of the vineyard to sample the fruit.

Och det hände sig att vingårdens Herre sa till sin tjänare:

”Låt oss gå ner till de nedersta delarna av vingården och se om även de naturliga grenarna har burit dålig frukt.”

Jacob 5:39–40

They find that the entire vineyard is corrupt and is producing foul–tasting fruit.

Och det hände sig att de gick ner till de nedersta delarna av vingården. Och det hände sig att de såg att även frukten på de naturliga grenarna hade fördärvats. Ja, den första och den andra och likaså den sista, och alla hade de blivit fördärvade. Och den vilda frukten på den sista hade tagit överhanden över den del av trädet som bar god frukt, så att grenen hade vissnat och dött.

Jacob 5:41–47

The master, weeping bitterly, wonders what more he could have done for his vineyard, and laments the corruption.

Och det hände sig att vingårdens Herre grät och sa till tjänaren:

”Vad kunde jag ha gjort mer för min vingård? Se, jag visste att all frukt i vingården utom denna hade blivit fördärvad. Och nu har dessa som en gång bar god frukt också blivit fördärvade. Och nu duger alla träden i min vingård till inget annat än att huggas ner och kastas i elden. Och se detta sista, vars gren har vissnat, planterade jag på en god jordfläck, ja, på den plats som jag ansåg bättre än alla andra delar av marken i min vingård.

Och du såg att jag också högg bort det som belamrade denna jordfläck, så att jag kunde plantera detta träd där i stället. Och du såg att en del därav bar god frukt och en del därav bar vild frukt. Och eftersom jag inte tog av dess grenar och kastade dem i elden, se, därför har de tagit överhanden över den goda grenen så att den har vissnat.

Och se, trots all den omsorg vi ägnat min vingård har träden i den blivit fördärvade så att de inte bär någon god frukt. Och dessa hade jag hoppats kunna bevara och lagra frukten från dem för egen del till nästa årstid. Men se, de har blivit som det vilda olivträdet, och de duger inte till något annat utom till att huggas ner och kastas i elden, och det skulle smärta mig att förlora dem.

Men vad kunde jag mer ha gjort i min vingård? Har jag hållit tillbaka min hand och inte gett den näring? Nej, jag har gett den näring och jag har grävt omkring den och jag har beskurit den och jag har gödslat den. Och jag har sträckt ut min hand nästan hela dagen lång, och slutet närmar sig. Och det skulle smärta mig att hugga ner alla träden i min vingård och kasta dem i elden för att brännas upp. Vem är det som har fördärvat min vingård?”

Jacob 5:48

The servant hypothesizes that the cause of the corruption is the imbalance between the roots and the branches.

Och det hände sig att tjänaren sa till sin mästare:

”Beror det inte på trädens höjd i vingården – har inte grenarna tagit överhanden över de friska rötterna? Och eftersom grenarna har tagit överhanden över rötterna, se, de växte snabbare än rötterna orkade och tog själva all kraft. Se, jag säger, är inte detta orsaken till att träden i din vingård har blivit fördärvade?”