Och nu hände det sig att när Lachoneus fick detta brev blev han mycket förvånad över Giddianhis fräckhet att kräva nephiternas land som besittning och likaså att hota folket med att hämnas deras oförrätter, de som inte lidit några oförrätter utom dem de själva ådragit sig genom att avfalla och sluta sig till dessa ogudaktiga och avskyvärda rövare.
Men se, denne Lachoneus, regenten, var en rättfärdig man och lät sig inte förskräckas av en rövares krav och hotelser. Därför hörsammade han inte brevet från Giddianhi, rövarnas hövding, utan lät sitt folk ropa till Herren om styrka i avvaktan på den tid då rövarna skulle komma ner emot dem.