”O Assyrien, du är min vredes käpp,
_och staven i deras hand är deras förbittring!
Jag ska sända honom mot en hycklande nation,
_och mot min vredes folk vill jag ge honom en befallning
_att ta rov och att ta byte
_och att nedtrampa dem som smuts på gatorna.”
Men så menar inte han,
_inte heller tänker han så i sitt hjärta,
_utan hans hjärta står efter att förgöra
_och efter att avskära nationer i mängd.
För han säger:
Ӏr inte mina furstar allesammans kungar?
_Är inte Kalno som Karkemish?
_Är inte Hamat som Arpad?
_Är inte Samaria som Damaskus?””Då min hand har grundat avgudarnas riken,
_vilkas avgudabilder överträffade Jerusalems och Samarias,
_skulle jag då inte göra med Jerusalem och hennes avgudar
_vad jag har gjort med Samaria och hennes avgudar?”