Och sålunda befann de sig i början av det trettionde året – då folket under lång tid hade varit överlämnat åt att ledas av djävulens frestelser vart han än ville föra dem och åt att göra vad ont han än önskade – och därför befann de sig i början av detta, det trettionde året, i ett tillstånd av förfärlig ogudaktighet.
Nu syndade de inte ovetande, för de kände till Guds vilja rörande dem, för den hade de fått undervisning om. Således gjorde de medvetet uppror mot Gud. Och nu var detta i Lachoneus, Lachoneus sons, dagar, för Lachoneus intog sin fars ämbete och styrde folket det året.