Se, nu hände det sig att de inte vågade gå ut emot nephiterna vid Jershons gräns. Därför drog de ut ur Antionums land in i vildmarken och tog en omväg i vildmarken bort till floden Sidons källor, så att de kunde komma in i Mantis land och ta landet i besittning. För de trodde inte att Moronis härar visste vart de hade tagit vägen.
Men det hände sig så snart de hade begett sig ut i vildmarken att Moroni sände spejare ut i vildmarken för att bevaka deras läger. Och Moroni, som kände till Almas profetior, sände även några män till denne och bad honom fråga Herren vart nephiternas härar borde gå för att försvara sig mot lamaniterna.
Och det hände sig att Herrens ord kom till Alma, och Alma meddelade Moronis budbärare att lamaniternas härar tågade en omväg i vildmarken för att kunna komma över till Mantis land och för att kunna påbörja ett anfall mot den svagare delen av folket. Och dessa budbärare gick och överlämnade detta budskap till Moroni.
Och sedan Moroni lämnat en del av sin här i Jershons land för att inte en del lamaniter på något sätt skulle kunna komma in i det landet och ta staden i besittning, tog han återstoden av sin här och tågade över till Mantis land.
Och han lät allt folket i denna del av landet samla sig till strid mot lamaniterna för att försvara sina jordstycken och sitt land, sina rättigheter och sina friheter. Därför var de beredda inför tidpunkten för lamaniternas ankomst.
Och det hände sig att Moroni lät sin här gömma sig i dalen som låg nära floden Sidons strand och väster om floden Sidon i vildmarken. Och Moroni ställde ut spejare runt omkring så att han kunde få veta när lamaniternas här skulle komma.
Och eftersom Moroni nu kände till lamaniternas avsikt, att det var deras avsikt att förgöra sina bröder eller underkuva dem och försätta dem i träldom så att de skulle kunna upprätta ett rike åt sig i hela landet, och då han även visste att nephiternas enda önskan var att bevara sina landområden och sin frihet och sin kyrka, ansåg han det inte vara någon synd att försvara dem genom list. Därför tog han genom sina spejare reda på vilken väg lamaniterna tänkte ta.
Därför delade han sin här och förde en del över till dalen och dolde den på östra och södra sidan av kullen Riplah. Och återstoden dolde han i den västra dalen, väster om floden Sidon, och därifrån ner mot Mantis lands gränser. Och när han på detta sätt hade placerat ut sin här enligt sin önskan var han beredd att möta dem.