För det är nödvändigt att en försoning sker, för enligt den evige Gudens stora plan måste en försoning ske, annars måste hela människosläktet oundvikligen förgås. Ja, alla är förhärdade. Ja, alla är fallna och förlorade och skulle förgås, om det inte vore för den försoning som måste ske.
För det är nödvändigt att ett stort och sista offer sker. Ja, inte ett offer av människor, inte heller av djur och inte heller av något slags fågel, för det ska inte vara ett mänskligt offer, utan det måste vara ett oändligt och evigt offer.
Nu finns det ingen människa som kan offra sitt eget blod för att sona en annans synder. Om nu en människa mördar, kommer då vår lag, som är rättvis, att ta hennes brors liv? Jag säger till er: Nej.
Men lagen kräver dens liv som har mördat. Alltså kan inget mindre än en obegränsad försoning vara tillräcklig för att sona världens synder.
Därför är det nödvändigt att ett stort och sista offer sker, och då ska det ske, eller då är det nödvändigt, att blodsutgjutelsen upphör. Då ska Moses lag fullbordas, ja, allt ska fullbordas, varje bokstav och prick, och inget ska ha gått förlorat.
Och se, detta är lagens hela innebörd, och varje liten del pekar på detta stora och sista offer. Och detta stora och sista offer kommer att vara Guds Son, ja, oändligt och evigt.
Och på så sätt ska han bringa frälsning till alla dem som tror på hans namn. Och detta är avsikten med detta sista offer: att frambringa den innerliga barmhärtighet som övervinner rättvisan och åt människorna frambringar medel varigenom de kan ha tro till omvändelse.
Och på så sätt kan barmhärtigheten tillfredsställa rättvisans krav och omsluta dem i trygghetens armar, medan den som inte utövar tro till omvändelse är utsatt för de rättvisans krav som hela lagen ställer. Därför är det endast för den som har tro till omvändelse som den stora och eviga återlösningsplanen förverkligas.