Ordet som ett frö

Nu ska vi jämföra ordet med ett frö. Om ni ger plats så att ett frö kan sås i ert hjärta, se, om det är ett verkligt frö eller ett gott frö, och om ni inte kastar ut det genom er otro, så att ni motsätter er Herrens Ande, se, då ska det börja svälla i ert bröst. Och när ni känner dessa svällningsrörelser ska ni börja säga inom er själva: ’Det måste så vara att detta är ett gott frö, eller att ordet är gott, för det börjar utvidga min själ. Ja, det börjar upplysa mitt förstånd, ja, det börjar bli välbehagligt för mig.’

Och se, skulle inte detta få er tro att växa? Jag säger er: Jo. Men ändå har det inte vuxit till fullkomlig kunskap.

Men se, när fröet sväller och gror och börjar växa, då måste ni säga att fröet är gott, för se, det sväller och gror och börjar växa. Och se, stärker inte detta er tro? Jo, det stärker er tro. För ni säger då: ’Jag vet att detta är ett gott frö, för se, det gror och börjar växa.’

Och se, är ni säkra på att det är ett gott frö? Jag säger till er: Ja, för varje frö ger växt efter sin egen avbild. Om därför ett frö växer är det gott, men om det inte växer, se, då är det inte gott och därför kastas det bort.

Och se, eftersom ni har gjort försöket och sått fröet, och det sväller och gror och börjar växa, måste ni veta att fröet är gott.

Och se, är nu er kunskap fullkomlig? Ja, er kunskap är fullkomlig i fråga om detta, och er tro ligger i dvala. Och detta beror på att ni vet, för ni vet att ordet har fått era själar att svälla, och ni vet också att det har spirat upp så att ert förstånd börjar bli upplyst och ert sinne börjar utvidgas.

O, är då detta inte verkligt? Jag säger till er: Jo, eftersom det är ljus, och allt som är ljus är gott, eftersom det kan urskiljas, och därför måste ni veta att det är gott. Och se, är er kunskap fullkomlig när ni har erfarit detta ljus?