Religiös förföljelse

Detta gjorde dock inte slut på prästväldets spridning över landet, för det fanns många som älskade världens fåfängliga ting. Och de gick ut och predikade falska läror, och detta gjorde de för att vinna rikedomar och ära. Ändå vågade de inte ljuga, av fruktan för lagen ifall det skulle bli känt, för lögnare bestraffades. Därför låtsades de predika enligt sin tro, och lagen kunde nu inte göras gällande mot någon människa för hennes tros skull. Och de vågade inte stjäla av fruktan för lagen, för sådant bestraffades. Inte heller vågade de råna eller mörda, för den som mördade straffades med döden.

Men det hände sig att de som inte tillhörde Guds kyrka började förfölja dem som tillhörde Guds kyrka och hade tagit på sig Kristi namn.

Ja, de förföljde dem och hånade dem med alla slags ord, och detta på grund av deras ödmjukhet, eftersom de inte upphöjde sig i sina egna ögon och eftersom de delade Guds ord med varandra, utan pengar och för intet.

Nu fanns det bland kyrkans folk en sträng lag om att ingen människa som tillhörde kyrkan fick stå upp och förfölja dem som inte tillhörde kyrkan, och att det inte fick förekomma någon förföljelse bland dem själva.

Ändå fanns det många bland dem som började bli högmodiga och började tvista med sina motståndare, och till och med slå dem, ja, de slog varandra med knytnävarna.

Detta var nu i det andra året av Almas regering, och det orsakade kyrkan stora svårigheter, ja, det blev orsak till stora prövningar för kyrkan.

För mångas hjärtan var förhärdade, och deras namn utplånades så att de inte längre blev ihågkomna bland Guds folk. Och även många andra drog sig undan dem.