Så när han hade avslutat sitt arbete i Melek for han därifrån och färdades tre dagsresor norr om Meleks land. Och han kom till en stad som hette Ammonihah.
Nu var det sed bland Nephis folk att uppkalla sina länder och sina städer och sina byar, ja, även alla sina små byar, efter den som först bebodde dem. Och på det sättet var det med Ammonihahs land.
Och det hände sig att när Alma hade kommit till staden Ammonihah började han predika Guds ord för dem. Nu hade Satan fått ett fast grepp om folkets hjärtan i staden Ammonihah, och därför hörsammade de inte Almas ord.
Ändå ansträngde sig Alma hårt andligen och kämpade med Gud i mäktig bön om att han skulle utgjuta sin Ande över folket i staden, och att han även skulle låta honom få döpa dem till omvändelse.
Ändå förhärdade de sina hjärtan och sa till honom:
”Se, vi vet att du är Alma, och vi vet att du är högpräst över den kyrka som du har upprättat i många delar av landet enligt er tradition. Och vi tillhör inte din kyrka, och vi tror inte på sådana dåraktiga traditioner.
Och nu vet vi att eftersom vi inte tillhör din kyrka, så vet vi att du inte har någon makt över oss. Och du har överlämnat domarsätet till Nephihah. Därför är du inte överdomare över oss.”
När nu folket hade sagt detta och motstått alla hans ord och smädat honom och spottat på honom och låtit driva ut honom ur sin stad, for han därifrån och gav sig av mot den stad som hette Aron.