Nephis predikningar och profetior

Nefis Trädgårdstorn

Helaman 7:1–3

Nephi returns to Zarahemla after his journey to the land northward, where his preaching had been rejected.

Se, nu hände det sig i det sextio och nionde året av domarnas regering över det nephitiska folket att Nephi, Helamans son, återvände till Zarahemlas land från landet norrut. För han hade varit ute bland det folk som var i landet norrut och predikat Guds ord för dem och profeterat mycket för dem. Och de förkastade alla hans ord så att han inte kunde stanna hos dem utan återvände till sitt fädernesland.

Helaman 7:4–5

The government in Zarahemla has become corrupt, and the whole society is decaying.

Och när han såg att befolkningen befann sig i ett förfärligt ogudaktigt tillstånd, och att dessa Gadiantons rövare innehade domarsätena, genom att de hade tillskansat sig makten och myndigheten i landet, och att de åsidosatte Guds bud och inte i någon grad handlade rätt inför honom, inte skipade rättvisa bland människobarnen, fördömde de rättfärdiga för deras rättfärdighets skull, lät de skyldiga och de ogudaktiga gå ostraffade för sina pengars skull och dessutom lät dem inneha ledande ämbeten i regeringen för att styra och handla som de ville så att de kunde skaffa sig vinning och ära av världen, och för att dessutom lättare kunna begå äktenskapsbrott och stjäla och döda och handla som de själva ville –

Helaman 7:6–9

Nephi laments the corrupt state of the people, and wishes he could have lived in the times of the early Lehite settlers.

Se, denna stora ondska hade uppstått ibland nephiterna under några få års tid, och när Nephi såg det svällde hans hjärta av sorg i bröstet och han utropade i sin själs ångest:

”O, om jag kunde ha levt mina dagar i de dagar då min fader Nephi först kom ut ur Jerusalems land, så att jag kunde ha fröjdats med honom i det utlovade landet. Då var hans folk lätta att beveka, ståndaktiga i att hålla Guds bud och sena att bli förledda till att göra ont. Och de var snara att hörsamma Herrens ord.

Ja, om mina dagar kunde ha varit i de dagarna, då skulle min själ ha haft glädje över mina bröders rättfärdighet. Men se, det har blivit mig anförtrott att leva i dessa dagar och att min själ ska vara fylld med sorg över denna mina bröders ogudaktighet.”

Helaman 7:10

Nephi climbs up on his garden tower, and prays.

Och se, nu hände det sig att det var på ett torn som stod i Nephis trädgård, som låg vid landsvägen som förde till det stora torget som låg i staden Zarahemla, nu hade Nephi fallit på knä på tornet som stod i hans trädgård, det torn som också stod i närheten av trädgårdsporten som landsvägen gick förbi.

Helaman 7:11

Many people see him praying, and a crowd gathers around him.

Och det hände sig att vissa män gick förbi och såg Nephi då han utgöt sin själ till Gud på tornet. Och de sprang och berättade för folket vad de hade sett, och folket samlades i stora skaror för att få veta orsaken till så stor sorg över folkets ogudaktighet.

Helaman 7:12–29, 8:3

Noticing the crowd that has gathered, Nephi arises and openly condemns the people for their evil ways, and calls them to repentance.

Och när nu Nephi reste sig såg han de människoskaror som hade samlats. Och det hände sig att han öppnade sin mun och sa till dem:


För se, Nephi hade talat till dem om hur korrumperad deras lag var, ja, Nephi talade mycket som inte kan upptecknas, och inget talade han som stred mot Guds bud.

Helaman 8:1–2

Some public officials among the crowd become offended, and order Nephi to be arrested.

Och nu hände det sig att när Nephi sagt dessa ord fanns där män som var domare och som även tillhörde Gadiantons hemliga band, och dessa vredgades och ropade högljutt mot honom och sa till folket:

”Varför griper ni inte denne man och för fram honom så att han kan dömas för det brott som han har begått? Varför ser ni på denne man och hör honom smäda detta folk och vår lag?”

Helaman 8:4–6

The corrupt officials try to rally the crowd, and turn them against Nephi.

Och dessa domare vredgades på honom eftersom han talade öppet till dem om deras hemliga mörkrets gärningar. Men de vågade inte bära hand på honom eftersom de fruktade att folket då skulle ropa högljutt mot dem. Därför ropade de till folket och sa:

”Varför tillåter ni att denne man smädar oss? För se, han fördömer ju hela detta folk, ja, till undergång. Ja, han säger även att dessa våra stora städer ska tas ifrån oss så att vi inte ska ha någon plats i dem. Och vi vet att detta är omöjligt, för se, vi är mäktiga och våra städer stora. Därför kan våra fiender inte få makt över oss.”

Helaman 8:7–9

Some people in the crowd defend Nephi, and affirm that he is a prophet, who truly knows of the corrupt state of the people.

Och det hände sig att de på så sätt hetsade befolkningen till vrede mot Nephi och orsakade stridigheter bland dem, för det fanns några som högljutt ropade:

”Låt denne man vara, för han är en god man, och det han säger kommer förvisso att ske om vi inte omvänder oss. Ja se, alla de straffdomar han har vittnat om kommer att drabba oss, för vi vet att han med rätta har vittnat för oss om våra ondskefulla gärningar. Och se, de är många, och han känner till allt det som ska hända oss, lika väl som han känner till vår ondska. Ja, och se, om han inte varit en profet kunde han inte ha vittnat om detta.”

Helaman 8:10

Those trying to oppose Nephi become uneasy, seeing that Nephi has supporters.

Och det hände sig att de människor som sökte förgöra Nephi hölls tillbaka på grund av sin fruktan, så att de inte bar hand på honom. Därför började han åter tala till dem, för han såg att han hade funnit nåd inför någras ögon i sådan grad att återstoden av dem var rädda.

Helaman 8:11–28

Nephi again addresses the crowd, reminding them of their heritage and the Messianic prophesies—he then shocks the crowd by telling them that their corruption has reached the highest ranks of their government, and that their chief judge has been murdered, and is dead in the judgment seat.

Därför kände han sig nödgad att tala mer till dem och sa: ”Se, mina bröder, har ni inte läst att Gud gav en människa, nämligen Mose, makt att slå på Röda havets vatten, så att det delade sig åt båda sidor så att israeliterna, som var våra fäder, kunde gå igenom på torr mark, varefter vattnet slöt sig över egyptiernas härar och uppslukade dem?