Mord och sammansvärjning vid Domstolen

Se, nu hände det sig att när Nephi hade talat dessa ord skyndade vissa män ibland dem till domarsätet. Ja, det var fem som gav sig av, och de sa till varandra när de gav sig av:

”Se, nu får vi med säkerhet veta om denne man är en profet och om Gud har befallt honom att profetera om sådana förunderliga ting för oss. Se, vi tror inte att han har gjort det, nej, vi tror inte att han är en profet. Men om detta som han sa om överdomaren är sant, att han skulle vara död, då ska vi tro att även de andra orden som han har talat är sanna.”

Och det hände sig att de skyndade av alla krafter och kom fram till domarsätet. Och se, överdomaren hade fallit till marken och låg i sitt blod. Och se, när de nu såg detta blev de så oerhört förvånade att de föll till marken, för de hade inte trott de ord som Nephi hade talat om överdomaren. Men nu, när de såg, trodde de och fruktan kom över dem för att alla de straffdomar som Nephi hade uttalat skulle komma över folket. Därför bävade de och föll till marken.

Och omedelbart efter det att domaren hade blivit mördad – han hade stuckits ihjäl av sin bror som varit förklädd och hade flytt – sprang tjänarna och berättade för folket och ropade högljutt om mord bland dem. Och se, folket samlades vid platsen för domarsätet, och se, till sin förvåning såg de dessa fem män som hade fallit till marken. Och se, nu visste folket inget om den skara som hade samlats vid Nephis trädgård, därför sa de till varandra:

”Dessa män är de som har mördat domaren,
och Gud har slagit dem så att de inte kunde fly från oss.”

Och det hände sig att de grep dem och band dem och kastade dem i fängelse. Och en kungörelse sändes ut att domaren hade blivit dräpt och att mördarna hade gripits och kastats i fängelse.

Och det hände sig nästa dag att folket samlades för att sörja och fasta vid begravningen för den store överdomaren som blivit dräpt. Och därför hade även de domare som varit vid Nephis trädgård och hört hans ord samlats till begravningen. Och det hände sig att de hörde sig för bland folket och sa:

”Var är de fem som sändes för att ta reda på om överdomaren var död?”

Och de svarade och sa: ”Om de fem som ni säger er ha sänt vet vi ingenting, men det finns fem män som är mördarna och som vi har kastat i fängelse.”

Och de svarade och sa:

”Om de fem som ni säger er ha sänt vet vi ingenting,
men det finns fem män som är mördarna
och som vi har kastat i fängelse.”

Och det hände sig att domarna begärde att de skulle föras fram. Och de fördes fram och se, det var de fem som hade sänts. Och se, domarna frågade dem för att få veta vad som hänt, och de berättade för dem allt vad de hade gjort och sa:

”Vi sprang och kom till platsen för domarsätet, och när vi såg att allt var såsom Nephi hade vittnat blev vi så förvånade att vi föll till marken. Och när vi hade hämtat oss från vår förvåning, se, då kastade de oss i fängelse. Och vad det gäller mordet på denne man så vet vi inte vem som har gjort det. Det enda vi vet är att vi sprang och kom hit såsom ni önskade, och se, han var död i enlighet med Nephis ord.”

Och nu hände det sig att domarna förklarade saken för folket, och de ropade högljutt mot Nephi och sa:

”Se, vi vet att denne Nephi måste ha kommit överens med någon om att dräpa domaren för att sedan kunna tillkännage det för oss och omvända oss till sin tro, så att han kan upphöja sig till att vara en stor man, utvald av Gud och en profet. Och se, nu ska vi avslöja denne man, och han ska bekänna sin skuld och för oss tillkännage denne domares verklige mördare.”

Och det hände sig att de fem frigavs på begravningsdagen. Men de tillrättavisade domarna för de ord som de hade talat mot Nephi och stred med dem en efter en, så att de tystade dem.