Och det hände sig att sedan vi kommit ner i vildmarken till vår far, se, då fylldes han av glädje, och även min mor Sariah blev mycket glad, för hon hade i sanning sörjt för vår skull.
Och när vi hade återvänt till min fars tält, se, då var deras glädje fullständig, och min mor blev tröstad.
Och hon talade och sa:
”Nu vet jag med säkerhet att Herren har befallt min man att fly ut i vildmarken. Ja, och jag vet med säkerhet även att Herren har beskyddat mina söner och befriat dem ur Labans händer och gett dem kraft varigenom de kunde utföra det som Herren hade befallt dem.”
Och med sådana ord talade hon. Och det hände sig att de gladdes storligen och frambar offer och brännoffer till Herren. Och de gav tack till Israels Gud.
Och sedan de hade gett tack till Israels Gud tog min far Lehi de uppteckningar som var inristade på plåtarna av mässing, och han utforskade dem från början.
Och vi hade hämtat uppteckningarna som Herren hade befallt oss och utforskat dem och funnit att de var värdefulla, ja, av stort värde för oss eftersom vi nu kunde bevara Herrens befallningar åt våra barn.
Och han såg att de innehöll de fem moseböckerna vilka innehöll en berättelse om världens skapelse och även om Adam och Eva, som var våra första föräldrar, och även en uppteckning om judarna från begynnelsen ända fram till inledningen av Sidkias, Juda kungs, regering, och även de heliga profeternas profetior från begynnelsen ända fram till inledningen av Sidkias regering, och även många profetior som har talats genom Jeremias mun.
Och det hände sig att min far Lehi på plåtarna av mässing även fann sina fäders släktlinjer, varigenom han visste att han var en ättling till Josef, ja, samme Josef som var son till Jakob och som såldes till Egypten och som bevarades av Herrens hand för att han skulle bevara sin far Jakob och hela hans hushåll från att förgås av svält. Och de leddes också ut ur fångenskapen och ut ur Egyptens land av samme Gud som hade bevarat dem. Och sålunda upptäckte min far Lehi sina fäders släktlinjer.
Och när min far nu såg allt detta fylldes han av Anden och började profetera om sina avkomlingar, att dessa plåtar av mässing skulle gå ut till alla nationer, släkter, tungomål och folk som var av hans avkomlingar. Därför sa han att dessa plåtar av mässing aldrig skulle förstöras. Inte heller skulle de längre med tiden bli otydliga. Och han profeterade mycket om sina avkomlingar.
Och det hände sig att jag och min far så långt hade lytt de befallningar som Herren hade befallt oss.
Därför var det enligt Herrens visdom att vi skulle föra dem med oss medan vi färdades i vildmarken mot löftets land.
Och nu vill jag att ni ska veta att sedan min far Lehi slutat profetera om sina avkomlingar, hände det sig att Herren åter talade till honom och sa att det inte var lämpligt att han, Lehi, skulle ta endast sin familj ut i vildmarken, utan att hans söner skulle ta sig döttrar till hustru så att de kunde uppresa avkomlingar åt Herren i löftets land.
Och det hände sig att Herren befallde honom att jag, Nephi, och mina bröder på nytt skulle återvända till Jerusalems land och föra Ismael och hans familj ner i vildmarken.