Jakobs tal vid templet

Jakobs introduktion

Jacob 1:17–19

Jacob prepares to speak to his people at the temple, motivated by his studies and his stewardship as their leader.

Därför gav jag, Jakob, dem dessa ord då jag undervisade dem i templet, sedan jag först fått mitt uppdrag av Herren. För jag, Jakob, och min bror Josef hade invigts som detta folks präster och lärare genom Nephis hand.

Och vi ärade vårt ämbete inför Herren och tog på oss ansvaret att låta deras synder komma över våra huvuden, om vi inte med all iver undervisade dem om Guds ord. Om vi därför arbetade av all kraft skulle deras blod inte komma på våra kläder, men annars skulle deras blod komma på våra kläder, och vi skulle inte befinnas obefläckade på den yttersta dagen.

Jacob 2:1–3

Jacob is concerned about some of his people’s behaviors.

De ord som Jakob, Nephis bror, talade till Nephis folk efter Nephis död:

Se, mina älskade bröder, enligt det ansvar som Gud har ålagt mig att med allvar ära mitt ämbete, och så att jag kan rena mina kläder från era synder, kommer jag, Jakob, till templet i dag för att för er förkunna Guds ord. Och ni vet själva att jag hittills har arbetat flitigt i min kallelses ämbete. Men i dag tyngs jag av en långt större önskan om och oro för era själars välfärd än jag tidigare har haft.

Jacob 2:4–6

Jacob notes that sin has crept into the Nephites’ lives.

För se, ni har hittills varit lydiga mot de Herrens ord som jag har gett er. Men se, hör på mig och vet att jag med hjälp från himlens och jordens allrådande Skapare kan berätta för er om era tankar och om hur ni börjar begå synd, en synd som förefaller avskyvärd för mig, ja, och avskyvärd för Gud.

Ja, det smärtar min själ och får mig att rygga av skam inför min Skapares närhet att jag måste vittna för er om era hjärtans ogudaktighet.

Jacob 2:7–9

Jacob is reluctant to address such uncomfortable topics in front of a sensitive audience.

Och det smärtar mig även att jag måste tala så rättframt om er inför era hustrur och era barn, av vilka många är mycket milda och kyska och känsliga inför Gud, vilket är behagligt för Gud. Och jag antar att de har kommit hit för att få höra Guds behagliga ord, ja, det ord som helar den sårade själen.

Därför tynger det min själ att jag, på grund av den stränga befallning som jag har fått av Gud, nödgas tillrättavisa er för era brott, och förvärra såren för dem som redan har sårats, i stället för att trösta dem och hela deras sår. Och i stället för att mätta sig med Guds behagliga ord får de som inte har sårats dolkar som genomborrar deras själar och sårar deras känsliga sinnen.

Jacob 2:10–11

Nevertheless, Jacob emphasizes his need to be blunt and honest nonetheless.

Men trots att det är en svår uppgift måste jag handla efter Guds stränga befallningar och tala till er om er ogudaktighet och era avskyvärdheter, i närvaro av de renhjärtade och de med förkrossat hjärta, och under den allsmäktige Gudens genomträngande ögas blick.

Därför måste jag säga er sanningen enligt Guds tydliga ord. För se, då jag frågade Herren kom ordet till mig sålunda: ”Jakob, gå upp till templet i morgon och förkunna för detta folk de ord som jag ska ge dig.”