För så talade Herren till mig med stark hand
och beordrade mig att inte vandra på detta folks väg, när han sa:
”Säg inte sammansvärjning om allt som detta folk kallar sammansvärjning.
Frukta inte heller vad de fruktar
och var inte förskräckta.
Härskarornas Herre själv ska ni hålla helig,
och låt honom vara er fruktan,
och låt honom vara er bävan.
Och han ska vara som en helgedom,
men som en stötesten
och som en förargelsens klippa för Israels båda hus,
en fälla och en snara för Jerusalems invånare.
Och många av dem ska snubbla och falla
och krossas och snärjas och infångas.
Bind upp vittnesbördet
och försegla lagen bland mina lärjungar.”
Och jag vill vänta på Herren som döljer sitt ansikte för Jakobs hus,
och jag vill söka efter honom.
Se, jag och barnen som Herren har gett mig
är som tecken och under i Israel
från Härskarornas Herre,
som bor på Sions berg.
Och när de säger till er:
”Sök er till andebesvärjarna
och häxmästarna som piper och mumlar” –
borde inte ett folk då söka sig till sin Gud
för de levande för att höra från de döda?
Sök er till lagen och till vittnesbördet!
Och om de inte talar enligt detta ord
så beror det på att inget ljus finns i dem.
Och de ska gå igenom det, hårt prövade och hungrande,
och det ska ske att de i sin hunger
ska gräma sig och förbanna sin konung
och sin Gud och blicka uppåt.
Och de ska skåda ner på jorden
och se nöd och mörker,
ångestens dunkel,
och ska fördrivas till mörkret.