Nephis moraliska nedgång

Men det hände sig i det tjugo och nionde året att det började uppstå en del ordstrider bland folket. Och några var upphöjda i högmod och skryt på grund av sina mycket stora rikedomar, ja, till den grad att det ledde till mycken förföljelse. För det fanns många köpmän i landet, och även många lagkloka och många rättstjänare.

Och människorna började indelas i klasser alltefter sina rikedomar och möjligheter till lärdom, ja, några var okunniga på grund av sin fattigdom, och andra fick stor lärdom på grund av sin rikedom. Några var upphöjda i högmod och andra var mycket ödmjuka.

Några besvarade glåpord med glåpord, medan andra tog emot glåpord och förföljelse och alla slags lidanden och ville inte ge igen och smäda, utan var ödmjuka och ångerfulla inför Gud.

Och på så sätt uppstod stor ojämlikhet i hela landet så att kyrkan började splittras, ja, så att kyrkan i det trettionde året var splittrad i hela landet, utom bland några få av de lamaniter som hade omvänts till den sanna tron. Och de ville inte vika därifrån, för de var fasta och ståndaktiga och orubbliga och villiga att med all iver hålla Herrens bud.

Och orsaken till denna ondska bland folket var denna: Satan hade så stor makt att han kunde hetsa människor till att göra allt slags ont och blåsa upp dem med högmod och fresta dem att söka makt och myndighet och rikedomar och världens fåfängligheter. Och på så sätt förledde Satan människornas hjärtan till att begå allt slags ont. Därför hade de endast under några få år fått njuta av fred.