Ökande ondska

Och det hände sig att även det nittio och tredje året förflöt i fred, om det inte varit för Gadiantons rövare som höll till i bergen och som härjade i landet. För så starka var deras fästen och deras gömställen att folket inte kunde övervinna dem. Därför begick de många mord och åstadkom stor blodsutgjutelse bland folket. Och det hände sig att de i det nittio och fjärde året i hög grad började föröka sig eftersom det fanns många nephitiska avfällingar som flydde till dem, vilket orsakade stor sorg bland de nephiter som stannade kvar i landet.

Och det fanns också orsak till stor sorg bland lamaniterna, för se, de hade många barn som växte upp och började bli vuxna, så att de rådde sig själva, och de förleddes av några som var zoramiter, av deras lögner och smickrande ord, att förena sig med dessa Gadiantons rövare. Och på så sätt blev även lamaniterna drabbade och började avta i sin tro och rättfärdighet på grund av det uppväxande släktets ogudaktighet.

Och det hände sig att även det nittio och femte året förflöt på detta sätt, och folket började glömma de tecken och under som de hade hört och började bli mindre och mindre förvånade över ett tecken eller ett under från himlen, så att de började bli hårda i sina hjärtan och blinda i sina sinnen och började tvivla på allt som de hade hört och sett – och intalade sig en del fåfängliga ting i sina hjärtan, som att det utförts av människor och genom djävulens kraft för att förleda och bedra folkets hjärtan. Och på så sätt tog Satan åter folkets hjärtan i besittning så att han förblindade deras ögon och förledde dem att tro att Kristi lära var något dåraktigt och fåfängt.

Och det hände sig att folket började tillväxa i ogudaktighet och avskyvärdheter, och de trodde inte att några mer tecken eller under skulle ges. Och Satan gick omkring och förledde folkets hjärtan, frestade dem och fick dem att göra mycket som var ogudaktigt i landet. Och så förflöt det nittio och sjätte året och likaså det nittio och sjunde året och likaså det nittio och åttonde året och likaså det nittio och nionde året.

Och det hade även förflutit ett hundra år sedan Mosiahs dagar, vilken var kung över nephiternas folk. Och sex hundra och nio år hade förflutit sedan Lehi lämnade Jerusalem. Och nio år hade förflutit sedan den tid då tecknet gavs, det som profeterna hade talat om, på att Kristus skulle komma till världen. Nu började nephiterna räkna sin tid från den tidpunkt då tecknet gavs, eller från Kristi ankomst. Därför hade nio år förflutit.