Och nu hände det sig att när kung Benjamin slutat tala de ord som framförts till honom av Herrens ängel, såg han sig om på mängden, och se, de hade fallit till marken, för Herrens fruktan hade kommit över dem.
Och de hade betraktat sig själva i sitt eget köttsliga tillstånd vara ringare än jordens stoft. Och de ropade alla med en röst och sa: ”O, förbarma dig, och låt Kristi försonande blod verka så att vi kan få förlåtelse för våra synder och så att våra hjärtan kan bli renade. För vi tror på Jesus Kristus, Guds Son, som skapade himmel och jord och allting och som ska komma ner bland människobarnen.”
Och det hände sig att sedan de talat dessa ord kom Herrens Ande över dem så att de fylldes av glädje, eftersom de fått förlåtelse för sina synder och fått samvetsfrid tack vare den stora tro som de hade på Jesus Kristus som skulle komma, enligt de ord som kung Benjamin hade talat till dem.