Och detta var nu en tid då det hördes mycken gråt och klagan överallt i landet bland hela Nephis folk – ja, änkors gråt i sorg över sina män och likaså fäders i sorg över sina söner och dotterns över brodern, ja, broderns över fadern, och sålunda hördes sorgens gråt bland dem alla, för de sörjde sina släktingar som blivit dräpta.
Och nu var detta förvisso en sorgens dag, ja, en tid för allvar och en tid för mycken fasta och bön. Och så slutar det femtonde året av domarnas regering över Nephis folk.
Medan tusentals andra uppriktigt sörjer förlusten av sina släktingar gläds och jublar de ändå i hoppet, och till och med vet att de enligt Herrens löften ska uppväckas för att leva på Guds högra sida i ett tillstånd av oändlig lycka.