Och det hände sig att amalekiterna var mycket förtörnade på grund av sina förluster. Och när de såg att de inte kunde få hämnd på nephiterna började de hetsa folket till vrede mot sina bröder, Anti-Nephi-Lehis folk. Därför började de åter att förgöra dem. Nu vägrade detta folk åter att gripa till vapen, och de lät sig dräpas efter fiendens behag.
När nu Ammon och hans bröder såg detta förödelsens verk bland dem som de så högt älskade och bland dem som så högt hade älskat dem— för de hade blivit behandlade som om de var änglar utsända av Gud att frälsa dem från evig undergång—när därför Ammon och hans bröder såg detta stora förödelsens verk rördes de till medlidande, och de sa till kungen:
”Låt oss samla ihop detta Herrens folk, och låt oss dra ner till Zarahemlas land till våra bröder nephiterna och fly undan våra fienders händer så att vi inte omkommer.”
Men kungen sa till dem:
”Se, nephiterna ska förgöra oss för de många mord och synders skull som vi har begått emot dem.”
Och Ammon sa:
”Jag ska gå och fråga Herren. Och om han säger till oss att gå ner till våra bröder, följer ni då med?”
Och kungen sa till honom:
”Ja, om Herren säger till oss att gå ska vi bege oss ner till våra bröder, och vi ska bli deras slavar till dess vi har gottgjort dem för de många mord och synder som vi har begått emot dem.”
Men Ammon sa till honom:
”Det strider mot våra bröders lag, som stiftats av min far, att det skulle finnas några slavar bland dem. Låt oss därför dra ner och lita på våra bröders barmhärtighet.”
Men kungen sa till honom:
”Fråga Herren, och om han säger till oss att gå så går vi. Annars ska vi förgås här i landet.”
Och det hände sig att Ammon gick och frågade Herren, och Herren sa till honom:
”För detta folk ut ur detta land så att de inte förgås, för Satan har fått ett fast grepp om amalekiternas hjärtan, och de hetsar lamaniterna till vrede mot sina bröder så att de dräper dem. Bege dig därför ut ur detta land, och välsignat är detta folk i detta släktled, för jag ska bevara dem.”
Och nu hände det sig att Ammon gick och berättade för kungen alla de ord som Herren hade sagt till honom.
Och de samlade ihop hela sitt folk, ja, hela Herrens folk, och de samlade ihop alla sina flockar och sina hjordar och drog ut ur landet och kom till vildmarken, som skilde Nephis land från Zarahemlas land, och kom över i närheten av landets gränser.
Och det hände sig att Ammon sa till dem:
”Se, jag och mina bröder ska gå in i Zarahemlas land, och ni ska stanna här till dess vi återvänder. Och vi ska försöka utröna våra bröders hjärtan, om de vill att ni ska få komma in i deras land.”