Amalickiahs övertagande av lamaniternas armé

Nu återvänder vi i vår uppteckning till Amalickiah och dem som hade flytt med honom ut i vildmarken. För se, han hade tagit dem som följde honom och gått upp till Nephis land bland lamaniterna, och han hetsade lamaniterna till vrede mot Nephis folk så att lamaniternas kung sände ut en kungörelse i hela sitt land, bland hela sitt folk, om att de åter skulle samlas för att gå ut till strid mot nephiterna.

Och det hände sig att när kungörelsen gått ut bland dem blev de mycket förskräckta. Ja, de var rädda för att göra kungen missnöjd, och de var också rädda för att gå ut i strid mot nephiterna, av fruktan för att förlora sina liv. Och det hände sig att de inte ville, eller större delen av dem inte ville, lyda kungens befallningar.

...till den plats som kallades Onidah, för dit hade alla lamaniter flytt, för de upptäckte att hären närmade sig och eftersom de trodde att den kom för att förgöra dem flydde de till Onidah, till vapenplatsen. Och de hade utsett en man till att vara deras kung och ledare och i sitt sinne var de fast beslutna att inte låta sig tvingas att gå ut mot nephiterna. Och det hände sig att de hade samlats på toppen av det berg som kallades Antipas för att bereda sig för strid.

Och nu hände det sig att kungen vredgades på grund av deras olydnad. Därför gav han Amalickiah befälet över den del av hans här som lydde hans befallningar och befallde honom att gå ut och tvinga dem att ta till vapen.

Och se, det var vad Amalickiah önskade, för eftersom han var en mycket förslagen man i att göra ont planerade han i sitt hjärta att avsätta lamaniternas kung.

Och nu hade han fått befälet över den del av lamaniterna som stödde kungen. Och han försökte vinna gehör hos dem som inte var lojala. Därför gick han ut till den plats som kallades Onidah, …

Och se, det hände sig att han lät sin här slå upp sina tält i den dal som låg nära berget Antipas.

Nu var det inte Amalickiahs avsikt att strida mot dem såsom kungen hade befallt. Se, i stället var det hans avsikt att vinna gehör hos lamaniternas härar så att han kunde ta befälet över dem och avsätta kungen och ta riket i besittning.

Och det hände sig att han under natten i hemlighet sände en budbärare till berget Antipas med begäran att ledaren för dem som fanns på berget, vars namn var Lehonti, skulle komma ner till foten av berget för han önskade tala med honom.

Och det hände sig att när Lehonti fått budskapet vågade han inte gå ner till foten av berget. Och det hände sig att Amalickiah åter sände bud, en andra gång, och bad honom komma ner. Och det hände sig att Lehonti inte ville. Då sände han åter bud, en tredje gång.

Och det hände sig att när Amalickiah fann att han inte kunde få Lehonti att komma ner från berget gick han upp på berget, nästan ända till Lehontis läger. Och han sände åter bud, en fjärde gång, till Lehonti, med begäran om att han skulle komma ner och att han skulle ta sin vaktstyrka med sig.

Och det hände sig att när Lehonti hade kommit ner med sina livvakter till Amalickiah, bad Amalickiah honom att komma ner med sin här under natten och omringa de män i deras läger som kungen hade gett honom befälet över, och sa att han skulle överlämna dem i Lehontis händer om denne gjorde honom (Amalickiah) till näst högste ledare över hela hären.

Och det hände sig att Lehonti kom ner med sina män och omringade Amalickiahs män så att de innan de vaknade i gryningen var omringade av Lehontis härar.

Och det hände sig att när de såg att de var omringade vädjade de till Amalickiah att låta dem förena sig med sina bröder så att de inte blev dräpta. Och detta var just vad Amalickiah önskade.

Och det hände sig att han överlämnade sina män tvärt emot kungens befallningar. Nu var detta just vad Amalickiah önskade för att han skulle kunna genomföra sina planer att avsätta kungen.

Nu var det sed bland lamaniterna, om deras högste ledare blev dödad, att utse den näst högste ledaren till sin högste ledare. Och det hände sig att Amalickiah lät en av sina tjänare gradvis förgifta Lehonti så att han dog.

När nu Lehonti var död utsåg lamaniterna Amalickiah till sin ledare och högste härförare.