Och det hände sig att Alma och Herrens folk underrättades om att kungens här var i antågande…
Nu hade Alma blivit varnad av Herren för att kung Noas härar skulle överfalla dem och hade meddelat sitt folk detta,...
...Därför tog de sina tält och sina familjer och drog ut i vildmarken. Och de var till antalet ungefär fyra hundra och femtio själar.
...varför de samlade sina hjordar och tog en del av sin säd och begav sig ut i vildmarken framför kung Noas härar.
Och Herren styrkte dem så att kung Noas folk inte kunde hinna upp dem för att förgöra dem. Och de flydde åtta dagsresor ut i vildmarken.
Och de kom till ett land, ja, ett mycket vackert och behagligt land, ett land med rent vatten. Och de slog upp sina tält och började bruka jorden och började bygga byggnader, ja, de var flitiga och arbetade mycket hårt.
Och folket önskade att Alma skulle bli deras kung, för han var älskad av sitt folk.
Men han sa till dem: ”Se, det är inte rådligt att vi ska ha en kung. För så säger Herren:
’Ni ska inte värdera en människa högre än en annan,
och den ene ska inte anse sig stå över den andre.’
Därför säger jag er att det inte är rådligt att ni ska ha en kung. Dock, om det vore möjligt att ni alltid kunde ha rättfärdiga män till kungar skulle det vara bra för er att ha en kung. Men kom ihåg kung Noas och hans prästers ondska. Och jag själv var fångad i en snara och gjorde mycket som var avskyvärt i Herrens ögon, vilket orsakade mig smärtsam omvändelse.
Dock, efter många prövningar hörde Herren mina rop och besvarade mina böner och har gjort mig till ett redskap i sina händer till att bringa så många av er till kunskap om hans sanning. Dock berömmer jag mig inte av detta, för jag är själv ovärdig berömmelse.
Och nu säger jag er: Ni har varit förtryckta av kung Noa och har varit i träldom under honom och hans präster och har av dem förletts till ondska. Därför var ni bundna med ondskans band. Och eftersom ni nu genom Guds makt har befriats från dessa bojor, ja, ur kung Noas och hans folks händer och även från ondskans bojor, så önskar jag att ni ska stå fasta i denna frihet varigenom ni har gjorts fria och att ni inte tillåter någon människa att bli kung över er. Och låt inte heller någon vara er lärare eller präst såvida han inte är en Guds man som vandrar på hans vägar och håller hans bud.”
På så sätt undervisade Alma folket om att varje människa skulle älska sin nästa som sig själv, så att det inte skulle finnas några stridigheter bland dem.
Och se, Alma var deras högpräst, eftersom han var deras kyrkas grundare. Och det hände sig att ingen fick myndighet att predika eller undervisa utom genom honom från Gud. Därför invigde han alla deras präster och alla deras lärare. Och inga andra än rättfärdiga män invigdes.
Därför vakade de över sitt folk och närde dem med sådant som hörde rättfärdigheten till.
Och det hände sig att de började få stor framgång i landet. Och de kallade landet Helam. Och det hände sig att de förökade sig och hade stor framgång i Helams land. Och de byggde en stad, som de kallade staden Helam.
Ändå finner Herren för gott att tukta sitt folk. Ja, han prövar deras tålamod och deras tro. Men var och en som sätter sin lit till honom, han ska bli upphöjd på den yttersta dagen. Ja, och så skedde med detta folk.
För se, jag ska visa er att de försattes i träldom och att ingen kunde befria dem utom Herren deras Gud, ja, Abrahams och Isaks och Jakobs Gud. Och det hände sig att han befriade dem, och han visade dem sin mäktiga kraft, och stor blev deras glädje.